Prästkragarnas tid

Håkan Bülow

Mjukband m flik, 268 sidor

Om den eviga kärleken och dess odödlighet, om ödmjukhet och förlåtelse – och om naturens kraft

Mona förstod inte hur mycket hon hade berört Gunnar vid deras första möte, där hon hade stått med prästkragen i sin hand. Hon var ett undangömt minne som funnits dolt inom honom. Nu väcktes det och påminde honom om en annan tid. Deras kärlek blossade upp, men de kunde inte förstå varför. Fanns förklaringen i de händelser som utspelade sig i bygden på 1600-talet?

Tillsammans med Helge, som dog för trettio år sedan, får du följa med på en resa med humor, lite allvar och starka känslomässiga upplevelser.

Citat ur boken:

  – Jag tror det finns någon här, ett spöke? När jag kom till vedboa, så öppnades dörren. Vinden, tänkte jag, men när jag gick ut, stängdes dörren och det var helt vindstilla.  

Gunnar höll på att duka och hade just satt fram den tredje koppen med assietten.

   – Vem är det du väntar på, Gunnar? Mona vred oroligt på sig.

   – Jag väntar inte på någon, han är redan här.

Mona rös till för hon tyckte att Gunnars röst lät som något ur en skräckfilm. Hon frågade:

   – Vem menar du?

   – Han som hjälper till och öppnar dörrar för dig, han tycker om dig.

Provläs: